När ska jag lära mig?!?

Blir så matt på mig själv. Som jag skrev i förra inlägget så väljer jag att bli praktisk de gånger mitt livs vänds upp och ner, även denna gång gjorde jag det och det är så skönt att slippa känna och tänka på allt jobbigt och bara gör det man ska.

Veckan efter att jag kom hem från Norrland så återgick livet till det normala och det var väldigt vädligt skönt. Jag behövde det, fokusera på skolan, vara med familjen. Problemet var ju bara att samtidigt som detta skulle göras så skulle allt annat göras också, samtal ska ringas, papper ska läsas och man ska ha koll på allt. Orkar inte nå mer. Ni har kroppen sagt ifrån (och det är inte alls konstigt) jag har levt ett stressfyllt liv i snart tre veckor med väldigt dålig sömn, oregelbundna måltider och massa stress. Bebis i magen säger åt mig väldigt bestämt att det är dags att slappna av och lyssna på vad kroppen säger. Ryggen säger som vanligt ifrån, dock blir det bara värre och värre. Uppe i norr började jag få sammandragningar ganska ofta och hemma nu sätter förvärkar igång så fort jag överanstränger mig eller inte tar det tillräckligt lugnt. Nä dags att lyssna och lära mig nån jävla gång. 

Jag ska lära mig att lyssna på kroppen från dag ett och sen ska jag försöka lära mig att nångång inte vara så jävla praktisk hela tiden.