torsdag 28 augusti 2014

Jobbigt och tufft

Just nu känns allt väldigt jobbigt, är inte alls mig själv känner jag. Jag är en människa som är van att ha kontroll över mitt liv och det som händer runt omkring, mitt minne brukar vanligtvis vara någorlunda bra och jag kommer ihåg det mesta som jag bör komma ihåg. Sån är jag inte nu. Ibland känns det som att det är ren tur att jag kommer ihåg hir man gör kaffe eller stiger upp ur sängen. Är så sjukt stressad i själen så min hjärna liksom har stängt ner väldigt mycket och går på halvfart. Är glömsk som aldrig förr och har inte full kontroll i mitt liv och bara den tanken gör mig ännu mer stressad. På ett sätt är jag glad att skolan har startat igen så jag kan totalt fokusera på något som inte handlar om mitt liv, även om jag vet att det inte är så jag ska göra så gör jag så ändå för det är enkelt och det känns väldigt skönt. 

Men nej, utan kontroll över mitt liv så blir jag förstörd. Någon som har tips på hir man ska göra? Vad krävs för att jag ska återfå den kontrollen? 

Orkar bara inte nå mer, vill bara ha en liten stund för mig själv där det inte finns några som helst måsten eller moment som kräver koncentration. En liten stund att bara andas, kanske fälla några tårar så att den tungan känslan i bröstkorgen släpper. Ge mig bara lite extra luft eller tid, snälla livet ge mig det!!

måndag 25 augusti 2014

Älskade barn

Har två helt underbara barn. Det stora barnet har börjat i skolan!! Shot säger jag bara!? Vart har tiden tagit vägen? Känns som om det var nyss hon kom :) hon älskar iaf skolan (än så länge) det är tom så kul att man måste kliva upp i ottan (vilket jag inte tycker om) ska allt påminna henne om detta om några år :) min älskade stora flicka ❤️

Det andra underverket jag har, hag hunnit bli 2 månader! Känns som om jag nyss satt här jätte tjock med ond rygg och nu har hela sommaren gått med henne. Min älskade lilla bebis ❤️


lördag 9 augusti 2014

Varför

Varför måste allting alltid vara så tydligt? Varför kan inte små signaler vara nog för att folk ska se att något kan vara fel? Varför kan jag inte säga det själv? Varför är ett väldigt jobbigt ord, det är ett sånt där ord som man kan vända och vrida på hur mycket som helst och det kan få ens tankar att skena iväg och måla upp en bild av något som kanske sker men kanske inte och som får en att tänka ännu mer och må ännu mer dåligt. Jag hatar det ordet!!! Som sagt varför ska allt vara så jävla jobbigt ibland??!