Glad

Ja idag känner jag mig glad, kan vara för att jag är ledig i 2 dagar och bara ska ta det lugnt och inte behöva tänka på nått :) Förutom mat då förstås, haha.

Fast jag är lite trött också, har inte riktigt kommit ikapp med sömnen än, det är jobbigt att börja 5 för det blir aldrig mycke sömn innan man ska upp och jobba. Men men...

Har inte hänt så mycke sen sist jag skrev, jag har jobbat som vanligt. Idag blir det nog att ta en promenad till affären efter vilan och sen hämta ett till barn och låta 2 barn leka bäst!

När jag kom till dagis igår så sa jag till Natalie att vi skulle hem till Myra och Cayza och hon vart helt överlycklig. Och när vi kliver in genom dörren hemma där så kommer dom båda springandes och kramar om Natalie. Sen märktes det hur mycket dom hade saknat varandra, var länge sen nu. Lika barn leka bäst, dom var så söta! 

Nä nu är det nog dags att göra nått av dagen, börjar känna mig uttråkad, måste nog retas med nån, Natalie är närmast ;)

Sjuk...

Ja vaknade för ett tag sen och insåg att jag är sjuk...

Jätte jätte ont i halsen, inte mycket till röst och det känns som att jag har lite feber också :( 

Mitt pass börjar kl 10 hur ska detta gå???

Var länge sen jag uppdaterade nu såg jag, men det har varit mycket denna vecka. 

Har jobbat sen i onsdags, var ganska skönt att komma tillbaka till jobbet även fast det har varit mycket. 

Har även hunnit med att träffa någon att prata med. Jessica tvingade mig att ta tag i det så nu har jag gjort det. Hon följde med såklart för annars hade jag inte gått dit. Men jag tror faktiskt att det kommer fungera, jag behöver det verkligen. Dessutom kändes hon bra även om jag inte vill erkänna det. Har bokat in en ny tid så det blir nog att fortsätta. Var dock väldigt jobbigt att vara där. Vi gick inte in något ingående på nått men det var jobbigt bara av att veta att allt ska upp :( Har tryckt bort allt så länge så det är svårt att ta fram det igen, men i slutändan så är det värt det för jag tror att jag kommer må mycke bättre tillslut. Det är iaf min förhoppning det är därför jag gör detta.

Nä nu ska jag fortsätta bara sitta här i soffan och hoppas på att allt löser sig...

Hemresa = MARDRÖM

Söndag kväll och tåget ska avgå 22.17, kommer dit och ser ändrad tid 22.25, tänker inga problem det är ju bara 8 minuter:) Lallar runt med Natalie i väntsalen och försöker hålla henne vaken för hon är JÄTTE trött. Kommer på tåget och hon somnar på en gång.

Själv tar det nästan en timme innan jag somnar, många tankar och tåget gungar :( Vaknar dock till vid 4 av att vi står still och det är en lampa precis utanför vårat fönster, tänker att det är ett av stoppen och somnar om. Vaknar till vid 5 och tycker mig se samma lampa och börjar tänka "det är nått som inte stämmer". Somnar dock om för jag är helt slut. Vaknar till vid kl 6 och kollar ut och JA det är samma lampa som tidigare utanför vårat fönster. Strax efter det så sprakar det till i högtalaren där dom berättar att vi står fast i Långsele för att det är rälsbrott mellan Långsele och Bärke och att vi ska få åka buss mellan dessa två "byar", en bussresa som kommer ta ca 2 timmar och att bussar är beställda. Jaha tänker jag och inser sen att Natalie har vaknat av pratet. "Å nej" är min första tanke, du har bara sovit 7 timmar :(

Kl 7 kommer nästa meddelande om att bussarna först kommer hämta upp dom resenärer som står fast i Bärke och ska norrut så dom beräknar bussarna till omkring kl 9. Hmmm "den tiden jag egentligen skulle vara hemma i min lägenhet" tänker jag då. Får vänta in bussarna genom att inte göra någonting. Kan då bara ge ett STORT TACK till den snälla dam som hade hytten bredvid mig som hjälpte mig med Natalie och packning mellan tåg och buss när dom dök upp. Var ovärdeligt. 

Natalie somnade som en stock på bussen och sov hela vägen. Vi kom fram till det tåg som skulle ta oss söderut strax före 11, precis när vi kommer på så kommer nästa uttrop: "Det var fler folk kvar i Långsele så det avgick en 3:e buss därifrån för ca 30 minuter sen som vi måste invänta innan vi kan börja våran resa söderut". JIPPI tänkte jag då, va kul att vänta. Och Natalie var jätte hungrig. Går till restaurang vagnen och frågar om dom har någon mat, jo dom hade lite pannkaka så det fick Natalie, perfekt hon åt 3! pannkakor och var mätt och belåten. Vid 12 tiden började tåget Äntligen rulla. Men det var då mina problem egentligen började. 

För vid denna tidpunkt hade Natalie börjat tappa humöret av att sitta på ett tåg, hon ville hem sa hon och skulle kliva av tåget. Tro mig det var inte lätt att underhålla henne under denna resa. SJ är iaf så pass "duktiga" så dom lyckas köra lite snabbt så vi var i Gävle 15.13 och 15.18 gick det ett tåg hem till Falun. Så 16.28 klev vi av tåget och var hemma i Falun. Ska då påpeka att orginaltiden var 8.32 :(

Men nu är vi hemma och jag vette fan om jag nånsin kommer sätta mig på ett tåg för en sån lång resa igen. Litar då inte på SJ det är helt säkert...

Nu måste jag skynda mig att sluta skriva för DH har börjat!!!!!

Hej då

Kaos och hemlängtan

Ja kaos är det i min hjärna just nu...Jag som skulle ta den här semestern till att få iordning på tankarna och veta så mycke mer när jag kom hem...Men det verkar inte bli så. Verkar som om vissa saker ordnade upp sig när jag hr varit här medans andra bara har gjort min hjärna till mos. Måste nog hem till min Jessica och prata lite :)

Det brukar alltid sluta bra då. Hon vet ju vd dt andlar om ö hon har själv varit där så jävlar henne om hon inte kan hjälpa mig ;) hahaha

Sen måste jag ju passa på att säga JIPPI till Marie, and you know why ;) Love you my girl...

Men nu längtar jag hem så mycket att jag håller på att bli tokig, bara hela denna dag och hela dagen imorgon kvar sen åker jag hem:)

På måndag morgon kommer jag vara väldigt glad! Bara tågena är i tid...Tror vi på det?

Får nog kolla av med jobbet hur det har sett ut när jag sätter mig på tåget:) haha Arbetsskadad av SJ.

Tror faktiskt Natalie också börjar bli less, hon känns rstlös ibland. Det blir väl så när hon inte har alla saker som hon har hemma. Och det är tråkigt här. Finns inte mycket att göra...

Nä nu ger jag upp detta inlägg, har inget mer intressant att skriva...

Hemlängtan

Börjar med att berätta att det just nu är -15,6 grader här. Bara det får en ju attvilja åka hem ill varmarebreddgrader...Sen är jag så trött på att sitta i skogen. Utrråkad till MAX kan jag lova. USCH...

Men jag gör de här för Natalies skull, vi är snart hemma igen får jag intala mig om!

Igår hade jag en dagför mig själv, så jag åkte först till min moster och blev bjuden på god lunch och massa pratm livet och alla dess svårigheter, känns som att det kommer hjälpa mig med allt :)

Sen åkte jag till Lule och åt en god middag med två kära gamla vänner som jag inte träffat på över 10 år. Vi hade mycke att ta igen och skratta åt gamla minnen om vad vi gjorde p lågstadiet. Shit vad tiden går fort. Och även nutiden, för helt plötsligt var klockan strax efter halv 10 och jag hade bilen i ett garage som stängde 10 så jag fick lite bråttom. Sen var det bara att virra sig ut från Lule och bege sig dom 16 mil som är till mamma. (Ska tillägga att jag virrade bort mg i Lule en hel del) Kom hem till mamma strax efter 12 och somnade som en stock:)

Men jag behövde den resan. Speciellt tiden bakom ratten hjälpte mig en hel del :) Ja tänker ju som bäst när jag kör bil och igår blev det ungefär 35 mil så jag har fått iordning på dom lite grann iaf :)

Nu är mamma och Natalie inne i "samhället" och ska köpa päron. Säkert något mer också men Natalie skulle köpa det ia :) Och igår hade dom ätit "bebis pannkaka" (småplättar) och det hade tyligen varit populärt :) haha

Nä nu ska jag nog ta och lägga mig i soffan och glo på en film...Blir så seg av att vara här...Vill hem...

(Till Jessica för jag tror hon behöver mig. En extra Puss till dig idag!!!)

En bra dag

Ja det har jag haft idag :)

Var in till "samhället" och skulle handla "lite"....

Natalie gjorde som man ska göra på en affär med mormor. "Mormor jag ha den!, Mormor vill ha den" och många många såna meningar. Vart dyrt för mormor men Natalie var glad...Helt överlycklig när vi kom hem och hon började leka med allt.

Sen var det min tur :)

Då gick vi in på expert för att "kolla lite" som jag sa till mamma, kom ut med en ny telefon :) JIPPI, dock förstår jag mig inte riktigt på den och jag har inte täckning här uppe så jag kan göra allt jag vill med den. Är verkligen ute i buschen :( Men men

Har jag nått att göra när jag kommer hem också :)

Nyss var det DH på tv, inget man missar ens här :)

Snart blir det nog att sova tror jag, är lite seg känner jag...

Ska bara vänta på att Jessica ringer, måste prata av mig lite!

Natti natt

Födelsedag

Shit vad jag känner mig gammal....HAHA eller inte, det gör inte så stor skillnad att fylla 23...Alla bekymmer som fanns när jag var 22 finns kvar ;) haha.

Fick sovmorgon till halv 9 av min underbara dotter! Det var hennes present till mamma! Älskar henne så HIMLA mycket...Hon har verligen myst med mig inatt och det var så mysigt :)

Nä nu hör jag tt hon är påväg till mig så nu ska jag ta upp henne och ge henne en stor PUSS!!!!

Trött

Sov i 2 timmar på förmiddagen men är fortfarande helt slut... :(

Undra om 1 vecka kommer räcka :) haha

Idag har vi inte gort så mycke, tagit det lugnt så att Natalie har fått komma in i sin roll hemma hos mormor...Och sen var hon nog sliten ändå efter resan, för hon var väldigt trött på eftermiddagen...Tog inte mer än 5 minuter efter vällingen nu på kvällen så sov hon som en stock!

Mamma gick diret efter och la sig bredvid Natalie, hon var lika trött stackarn har arit uppe sen kl 2 inatt :( Hoppas Natalie är snäll inatt så att mamma får sova igen lite...

I mitt huvud är det rena kaoset just nu, vet varken ut eller in när det gäller nått...Fan det är skit jobbigt...Vad är meningen med livet och allt det runt omkring? Hur gör man för att leva ett bra liv?

Är faktiskt tur att jag har tagit itu med livet så pass mycke att jag ska börja prata med någon, då kanske jag kan få svar på dom frågorna :) Och reda ut kaoset i min hjärna!

Nä nu är dt dags att ta det lugnt, blr nog en tidig kväll för mig också, har som sagt lite sömn att ta igen. Hoppas att all denna kyliga och norrländska kyla ska få mig att sova i hundra år :)

Semester

Behöver inte laga någon mat, behöver inte städa, behöver inte diska, behöver inte tvätta. Behöver inte göra Någonting denna vecka! Och det ska bli så fruktansvärt skönt!

Resan gick bra, Natalie kunde sova, vart lite problem med vällingen när jag på tåget insåg att termosen med det varma vattnet stod kvr inne på tågstationen i Gävle, så ni som hittar en grön lien termos där kan ju ge tillbaka den till mig :) Men det fanns vatten inne i kupén på tåget så det blev välling ändå, dock ljummen men det gjorde inte Natalie nått.

Jsg sov dock inte så bra...För det första hade jag många tankar som snurrade och sen är det trångt på ett tåg och det skumpar för mycket för mig smak :) Haha

Är dock väldigt väldigt trött idag, kommer blir väldigt många koppar kaffe idag för att orka hålla ögonen öppna hela dagen...Skulle kunna sova i 24 timar känns det som, är helt slut :(

Nä nu ska jag nog krypa ner i soffan bredvid Natalie och mysa lite och kanske vila lite...

Hörs sen...

Äntligen!!!!!!!

Inget jobb, inga måsten, inga rutiner. Bara göra ingenting i 1 vecka....

Gud så skönt det ska bli.... :)

Nu har jag äntligen packat klart och ska dra hem till min underbara prinsessa och börja bege oss norrut :)
Först blir det dock en vända på Ikea :)

Nu är det dags

Att berätta om mitt liv...

För ganska precis 6 år sedan så träffade jag världens mest underbara kille. Han var perfekt för mig. Fick mig att känna mig älskad och trygg, fick mig att känna att jag tillhörde en familj och att jag hade folk runt omkring mig som fanns där när jag mådde dåligt som kunde stötta mig. För när jag träffade honom hade jag inte det, jag hade flyttat från min egen familj och dom hade efter det valt att lämna stan så jag var helt ensam. Så jag var så glad och lycklig när jag träffade honom. Han fick mig att känna mig utvald och lycklig. Jag dansade på rosa moln och var upp över öronen förälskad. Han gjorde allt för mig, gav mig det jag ville ha och gav mig all sin tid. Nu i efterhand vet jag ju att allt det bara var ett spel men då var det helt underbart. Men han gjorde det för att veta att jag skulle stanna hos honom oavsett vad som hände. Han såg till att jag till slut bröt med alla runt omkring mig för han hade ju sett till att jag bara behövde honom och jag trodde på det. Jag litade blint på honom. 

Sen efter 1 år av lycka kom första slaget...

Han sa förlåt och det ska aldrig hända igen och jag sa okej. Ni ska veta att dom orden fick jag höra väldigt många gånger dom följande åren.

Efter ett tag kom nästa slag och nästa och nästa och nästa och sen tappade jag räkningen. Det började alltid på samma sätt, jag sa eller ifrågasatte han och hans beteende mot mig, han vart arg och gav mig en smäll. Sen vart det en knuff och sen en spark och så fortsatte det...Han åkte iväg och kom tillbaka efter ett tag och var ledsen och höll om mig och berättade hur mycket han älskade mig och hur ledsen han var och att det aldrig skulle hända igen. Okej sa jag och stannade kvar. För jag hade ingen att vända mig till. Jag hade ju bara honom. Visst kom jag ibland till den instinkten att det han gjorde var fel och stack för att sedan lyssna på honom och komma tillbaka efter 1 dag. Tillslut lyssnade jag på honom när han var arg om att jag fick skylla mig själv för jag hade ju faktiskt provocerat fram det genom att säga ifrån och då måste jag ju förstå att han blev arg. Okej sa jag och tyckte att jag var dum i huvudet som kunde ha varit arg på honom för att han slagit mig för jag hade ju faktiskt sagt nått. 

Inser ni hur hjärntvättad man är om man har såna tankar om sig själv...?

Efter 3 år med honom hade jag börjat tänka tankarna på att det kanske var fel att stanna hos honom, jag kanske hade det bättre själv. Då vart jag gravid. Och då kunde jag absolut inte lämna honom. I min värld och efter min uppväxt så skulle jag aldrig uppfostra ett barn själv, i min värld så ska man hålla ihop familjen oavsett. Har växt upp utan pappa och ville inte att mitt barn skulle få det som mig. Så då stannade jag. Och han lovade att han aldrig skulle slå mig nå mer. Men det hade han ju sagt förut så jag visste att det inte var sant. Tänkte då att det var dags för mig att se till att vara honom till lags, att göra allt som han ville och inte säga ifrån. Det funkade ett tag. Men jag tror inte att nån kan hålla saker och ting inom sig tillräckligt länge. Speciellt inte när det handlar om otrohet. För otrogen var han också. Och tro inte att en graviditet stoppade honom för att slå.

Slag i ansiktet var ju det vanliga, knuffar och hårda ord. Och när man ligger ner hjälplös så kom sparkarna. På magen ibland...Kan inte en räkna gångerna han slog mig under graviditeten. Vet bara att den absolut värsta gången var jag gravid i 35 veckan! Och det slutade med att jag låg på sjukhus i 1 vecka. Alla där visste vad som hänt men jag vägrade erkänna det för mig själv eller någon annan och efter 1 vecka där hade han övertalat mig att komma tillbaka för han hatade verkligen sig själv för det han gjort. Och jag trodde honom tillslut. För vart kunde jag vända mig tänkte jag....

Sen kom Natalie och jag trodde att det skulle bli annat då. Att han genom att se våran familj vi skapat att han inte kunde fortsätta göra mig illa med slag och ord. Men det spelade ingen roll. För jag gjorde honom arg genom att be om hjälp och säga till om han varit borta för mycket. 

Men tom jag har min gräns insåg jag efter att ha blivit slagen medvetslös 3 ggr. Natalie var nästan 11 månader när vi lämnade honom. Och jag gjorde mer än bara lämnade honom. Jag gjorde det som så få kvinnor gör i ett sådant läge. Jag ringde till polisen och bad om hjälp. Och idag tackar jag gudarna för att jag gjorde det. För jag vet att hade jag inte ringt till dom och dom inte hade tagit honom så hade jag gått tillbaka. För det värsta är att tom under rättegången så satt jag där och sa att jag älskade honom och var beredd att gå tillbaka till honom om han tog emot hjälp och ändrade på sitt beteende. Fattar det inte ens själv idag. 

Det tog mig flera månader efter att domen kom som jag insåg att mitt liv består endast av mig och Natalie. Det tog sån tid innan jag insåg att jag inte behöver honom för att ha ett liv för jag kan bygga upp mitt egna liv. Att jag dessutom hade turen att träffa min underbara vän Jessica som verkligen har fått mig att tro på mig själv. 

Han fick ett hårt straff, betydligt hårdare än vad jag nånsin trodde. Så i min situation så fungerade rättssystemet. Han fick 2 års fängelse. Jag vet hur många fall där man läst att dom inte får tillräckliga straff och att kvinnorna inte får hjälp efteråt. Men det fick jag. Åklagaren såg till att han blev dömd för Alla hemska saker han gjort mot mig. Och jag hade folk bakom mig som försökte få mig att prata med någon om allt jag blivit utsatt för. Det fungerade inte för då var jag inte redo. Det är jag nu och ska snart börja ta itu med dom åren av mitt liv. Jag har även fått hjälp av polis och advokater i livet nu i efterhand när vi kom till den punkten att han skulle släppas ur fängelse och hjälpen när det gäller vårdnaden om våran dotter.

Snart är det som sagt dags för sista prövningen när det gäller den här delen av mitt liv. Och jag hoppas att efter denna rättegång så är allt Över. Jag hoppas att jag då kan börja ta itu med den skadade delen av mig själv som jag så länge skitit i och gå vidare och bli den jag vill vara. För att leva i ett förhållande av fysisk och psykisk misshandel tär väldigt hårt på en och man blir väldigt skadad i sitt beteende och självkänsla. Jag vet fortfarande inte vem den riktigt Malin är. Hon är gömd långt inom mig och jag vet inte om jag nånsin kommer hitta henne. Min förhoppning är att jag iaf ska hitta en del av henne och bygga upp nått nytt av det jag hittar och försöka bli någon bättre än jag nånsin har varit. Mest för min egna del men självklart för Natalies skull. Hon behöver en stark mamma som kan ge henne 200% trygghet!  Hade jag inte haft henne att kämpa för vet jag inte vad som hade hänt med mig. Så nånstans så vet jag att jag har henne att tacka för att jag lever idag.

Jag verkligen älskar henne av hela mitt hjärta, som jag sagt förut till månen och tillbaka. För hon är det bästa som någonsin har hänt mig.

Så nu vet ni hur mitt liv har varit. Så då kanske ni förstår varför jag har mina upp och ner gångar vissa dagar och varför jag är som jag är...

Men som sagt jag är inte den jag vill vara............ÄN

Blä....

Mår fortfarande inte bra..blä blä blä säger jag bara, blir till att vara hemma ifrån jobbet och försöka ta igen sig lite.

Blev båda glad och rädd och ledsen samtidigt idag när jag kollade mejlen....

Nu har tingsrätten satt ett datum för när vi ska upp vårdnadstvisten. Trodde att jag skulle må bra av att veta när det blir men jag blev sädd också och ledsen för det kom så många känslor på en och samma gång....Kommer bli skit tufft att sitta där. För först och främst har jag lovat mig själv att jag ska våga möta honom öga mot öga och det betyder då att jag ska se honom för första gången på nästan exakt 2 år!!!! Shit hur ska det gå. Är rädd att jag ska få samma känsla som under första rättegången då jag inte kunde fortsätta prata när han var där. Men samtidigt så måste jag det. Tror inte att jag får något avslut förens jag vågar möta honom och visa honom vem jag har blivit. Och visa upp alla jag har bakom mig. För jag hade ingen när vi var tillsammans, han hade fått mig att bryta upp med alla men nu ska jag allt visa honom att jag gått vidare med mitt liv och byggt upp ett eget tryggt liv. Hoppas bara jag får så många som möjligt med mig. Men som sagt rädd kommer jag vara. Rädd för hans blockar och ord. Är rädd för att han ska psyka ner mig till tystnad. Det jag verkligen hoppas på är att han ser hur långt bort från honom jag har kommit och att han väljer att gå vidare med sitt liv och lämnar mig ifred så jag slipper vara rädd. Är så trött på att vara rädd...Snälla ni ge mig styrka för denna prövning...Är ett tag kvar men det behöver jag för att hitta styrkan till att orka detta...

Ser fram emot att gå vidare med mitt liv för det är det jag hoppas att detta ska inbringa. Jag hoppas och tror att det här är sista stora prövningen för mig och att jag efter detta kan gå vidare helt och hållet med mitt och Natalies liv!

Usch...:(

Mår inge bra idag...Vaknade imorse och fick panik ringa till Gun och be henne lämna Natalie på dagis för jag kunde inte ta hem henne... :( Min älskling...<3

Gick och la mig och tänkte att det blir bättre om jag sover lite men det blev inte så mycket bättre...Så nu blir det att vara hemma från jobbet och bara ta det lugnt...Jobbigt :(

Ska nog slänga i en film och glo på nu..orkar inte göra nått alls...

Tung dag

Förmiddagen var väldigt trevlig, satt och drack kaffe och pratade massor i flera timmar :) Riktigt trevligt! 

Sen kom jag till jobbet och fick äntligen vara med Jessica, var länge sen nu men det var fullt upp och så vart det mycket för mig och så fick jag världens huvudvärk så jag vart på dåligt humör...Sen börja jag fundera på livet när jag satt där. Kom dock fram till (efter ett tag) att jag lägger allt sånt på is tills nästa vecka då jag är bortrest och har tid att tänka ordentligt på hur jag ska göra....

Nu är jag dock jätte jätte jätte jätte trött och ska slänga mig i sängen några timmar innan Natalie kommer hem imorn bitti....Om ni inte förstod det så är jag jätte jätte jätte jätte trött :) haha. Lite humor får man väl ha ibland!?

Trött tjej

Ja det hade jag från kl 4 idag :) Men hon var en duktig tjej som vanligt som höll sig vaken till kl 7 :) 

Var ute 3 vändor idag...Gick upp på vinden som sagt och hämtade ner pulkan och tog en sväng med den till Gun m familj. Natalie var överlycklig när hon satt i pulkan! Sen hjälpte hon till att skotta lite när vi kom fram och sen gick vi in. Då kom hennes trötthet och hon skulle titta på film, då kom jag på den briljanta idén att säga att TVn var sönder :) Och som tur var var det ingen som ville se på TV så jag kunde fortsätta med det hela kvällen :) God mat blev det också och Natalie åt som vanligt hur mycket som helst.
Fattar inte riktigt vad som har hänt med henne, hon vräker i sig mat, sover som en stock på nätterna men är så dålig i magen. Förstår det inte :/ Lider med min dotter när hon gråter och säger att hon har ont i rumpan :( Min plutta...

Ska nog ringa till BVC imorn och prata med dom, skulle ju ha varit där idag men det blev avbokat så vi ska inte dit förens om 2 veckor och så länge kan jag inte vänta...

Imorn blir det att jobba....Ser jag inte riktigt fram emot men man lär ju jobba för att leva, och för att kunna vara borta i en vecka...

Jag undrar hur resan kommer att bli, har inga bra erfarenheter av tåg (speciellt SJ) på vintern och nu har ju faktiskt snön kommit... :(

Nä ska försöka tänka positivt...

Nä nu ger jag upp datorn för ikväll...Snart börjar ju Grey´s Anatomy och då är jag oanträffbar i 1 timme :D

Uppe hela dagen lång

Ja det ska vi vara idag...Natalie sov så himla länge och bra inatt så då håller jag henne vaken :)

Vi gick ut en sväng imorse för hon såg att det var så mycke snö ute och det ville hon kolla på...:) Var kul. Jag tycker dock inte om snö, får se hur hon reagerar när vi kommer till mormor för där är det ännu mer snö.

Var nyss upp på vinden och hämtade pulkan, använder inte vagn under vintertid. Tar sig fram fortare med pulka. Och Natalie blev glad :)  Dessutom hitta hon ett par Pippi-tofflor uppe på vinden så hon vart jätte jätte glad! Skrutten min :) Tur det. för hon började bli lite trött...Ska gå en promenad till Gun om ett tag, men ingen idé än för då blir det svårt att hålla henne uppe...hemma en stund till :) Mysa lite kanske ge henne lite socker (en snäll mamma är jag idag)

Uppdaterar er ikväll om hur promenaden och invigningen av pulkan detta år gick...

Ikväll är det ju dessutom mitt nästa favvopogram så då blir jag vaken ett tag :) Sen hoppas jag på sovmorgon igen :) Natalie har blivit så duktig på att sova!

Snö @@@!!!!!!!

Jag är ingen vinter människa...Den första snön har precis kommit och jag önskar redan att vintern är slut...Fan va jag hatar snö!!! Börjar ångra mitt beslut om att åka till mamma om några dagar....Illa.....men men

Känner mig dock väldigt nöd över mig själv och hur denna dag har sett ut :)

Förmiddagen tog jag till att hålla på att plocka med allt här hemma, tvätta, dammsuga, diska och bara småplocka och vara lite med Natalie. Tänkte att om jag gör det nu kan jag ha hela eftermiddagen med henne sen. Och det hade jag. Efter vilan gick vi till affären, blev dock väldigt besviken över att det inte fanns vattenfärg på Willys. DÅLIGT!!!! Iaf handlade lite och vandrade hemåt, hade Marie med oss också :)

Sen gick eftermiddagen till att rita, baka med lera, bygga med klossar, läsa, leka docka, laga mat, dammsuga, springa "klara, färdigaga å gåååååå" (Natalie). Hade fullt upp och hon va hel nöjd. Visst tvättade lite emellan men det var inga problem. Var så kul att vi fick en bra dag ihop!

Sen la hon sig på matten 19.20 och sa "mamma, jag trött, sova nu". Ja okej vi går och sover sa jag då. Gjorde flaskan gav henne den och 19.35 sov hon som en stock! Hon var tydligen trött. Då känner jag mig ännu mer nöjd när hon somnar så fort för då har hon fått ur sig energi under dagen.

Undra bara vad morgondagen ska ge oss? Kanske hittar på nått mer som måste inhandlas. Kan hon leka i snön på vägen dit. Vet ju att även fast jag HATAR SNÖ så måste ju hon få vara ute och leka :) Få hitta på nått kul...

Ikväll är det då DH dom gäller om endast...60 minuter (enligt min dator just NU)...Sen blir det då natten tror jag, eller först ska jag prata med underbara Jessica lite :)

Nä nu ska jag ta och inte gör nått alls ett tag...Men nu har ni en ordentlig uppdatering om våran dag.

Älskar min Prinsessa till månen och tillbaka!!!

Helgen

Har varit lite dålig på att uppdatera här under helgen känner jag...Men jag har inte riktigt orkat....

Fredag: Var det jobb heeeeeeeela dagen och sen hem och myspysa med Natalie, en underbar dotter man har. 

Lördag: Blev att tidigt gå till Jessica för att dricka kaffe, min kropp behövde det. Stannade där för att barnen skulle leka och busa och vi skulle prata. Hade planerat för utgång men det gick inte som jag hade tänkt först. Men sen kom underbara Jessica och erbjöd att Natalie stannade kvar så fick jag gå ut. Så länge jag kom tillbaka till morgonen och tog Natalie. Så utgång med underbara tjejerna Emma och Elin blev det. 

Vi lyssnade på gammal musik och dansade runt och hade oss, spelade nått konstigt spel så jag hade ont i armen som fan efteråt. Sen blev det utgång och Jävlar vad trevligt jag hade det.

Dansade som aldrig förr, vi satt inte ner i 1 minut ens, men det var så grymt skoj. Vart lite för rund under fötterna där ett tag så jag vart trött och ville hem och sova men Emma fick mig på andra tankar och vi fortsatte tills det var dags att åka hem och sussa. 

Tack till Emma och Elin för en riktigt riktigt rolig kväll! Och tack till Jessica som gjorde den möjlig!

Söndag: Som sagt jag gick hem till Jessica och la mig och fick en sån sovmorgon. Natalie kom och väckte mig 8.30!!!!!!! Helt underbart :) Undra vad Jessica hade gjort med dom på kvällen ? :/ haha.

var lite små seg under hela söndagen, men orkade iaf. Dock mådde inte mina knän nå bra. Köpte ett par stövlar förra veckan som var såååååååå snygga men dom var inte lika snygga när jag vaknade på söndagen. Har lärt mig att dom var lite väl för att dansa i. Men nu  har nog knäna läkt så då kan jag ha dom igen :) haha. 

Natalie somnade kl 7 och var helt slut på söndag kväll (fick inte vila något på dagen) och sov till kl 8 på måndag :) Underbart kan jag lova!

Måndag: Jobbade ungefär hela dagen och sen hem och titta på lite tv och krypa ner i sängen bredvid Natalie på kvällen :) Underbart! Hon sov så sött.

Tisdag: Ja nu sitter jag här. Natalie sover en snabbis! Ska snart väcka henne och gå ner på affären och handla lite. Börjar bli lite tomt här hemma. Tänkte även se om jag hittar nå vattenfärg på Willys så vi kan måla lite idag :) Skulle vara kul. För Natalie iaf.

Är ledig i 2 dagar nu och det ska bli så skönt att vara hemma och mysa med Natalie! Sen blir det jobb i 3 dagar och sen blir det SEMESTER i en vecka! Konstigt nog så längtar jag faktiskt lite. Mest för att få komma bort lite och inte behöva tänka på alla rutiner.

Men nu vet ni hur min helg har varit iaf! haha

Nä nu ska Natalie väckas och myspysa lite. Dags att prova årets overall idag också! Täckbyxorna ligger i bilen så dom kan vi inte ha idag. Men då får vi se om den passar. Har ju 2 så nån borde ju passa iaf :)

Muppar

Är vi allihopa men mest dom 2 som sitter framför mig :) haha miffon!

Iaf så hoppas jag att min underbara bästa helt fantastiska vän Jessica gör mig en mega tjänst idag. Gör hon det så kommer jag bli jätte glad och lycklig!  Kan tom peta på hennes fot om hon gör det. (Då borde hon veta hur mycket det betyder för mig)

Nä nu ska jag be henne läsa detta så hon ser :) 

Let you all know how the evning ends....

2 Apor och 1 Hund

Ja det har jag liggandes på min vardagsrums matta just nu...Roligt tycker jag. Tur att dom är små och bara gjorde med bomull:) (hade varit nått galet annars) Men jag fick er att haja till iaf.

Min dag har varit ganska bra, var dock helt slut när jag vaknade imorse, klockan var närmare 2 innan jag somnade inatt så jag var inte så pigg när vi klev upp. Är så less på att det jämt ska bli nått galet som förstör mina nätter. Var så rädd att jag ett tag satt i soffan och bara skakade :( Tyvärr så avslutades dagen som den tyvärr många gånger gör. Natalie vägrar somna utan protester utan ska testa gränserna till max och verkligen se efter hur mycket hennes mamma orkar med. Och det är riktigt jobbigt, är väldigt trött på det. Måste se till att det blir någon ändring på hennes läggninsrutiner. Måste bara komma på nått först. Får höra mig för om hjälp och råd. Nån som vet nått bra sätt???

Nu sitter jag då iaf här, väntar på att klockan ska bli 21 så jag får kolla på Grey´s Anatomy och sen försöka sova. Det programmet och DH är ju det bästa som finns. Jobbigt bara att det ska gå fel tider. För mig hade det gärna fått börja kl 8 :) Men men det är såååååå värt att sitta uppe och vänta för det är så himla bra.
Om man tänker efter så är det illa hur ett program ka vara så bra att man ger upp allt en viss tid på dygnet för att sitta i soffan i 1 timme och vara uppslukad. Ringer min telefon nån gång under programmet så svarar jag inte (om det är inte reklam) ILLA.

Nä nu ska jag hänga lite tvätt innan kl 9...

Bowling

Ja det har jag och Natalie haft för oss nu på eftermiddagen/kvällen :) 

Jessica kom med det underbara erbjudandet att hänga på dom och bowla. Vi var 13 stycken så 3 banor och 1 timme senare var jag helt slut i huvudet :) Höll på att bli slagen av två småbarn men jag hann ikapp och gick om så jag kom iaf inte sist :) Fick iaf över 200 poäng så jag får vara nöjd över de :) Natalie hade nog också kul, i början hängde hon med och skulle rulla bollen och klappade händer till sig själv när käglorna ramlade :) Duktig tjej jag har.


Efter bowlingen var det dags att få lite mat i magen så då åkte vi alla till Mcdonalds där det blev mat och glass, var lite rädd att Natalie skulle bli vaken länge efter den sockerkicken men hon somnade så fort vi kom innanför dörren. Hon var helt slut efter den här dagen:) Och det kan jag förstå. 


Eftersom jag mådde så bra efter bowlingen så tänkte jag att YES nu blir det här en bra kväll efter gårdagens totala nederlag av känslor så kanske jag kan få en bra kväll. Men allt det ändrades när vi kom till McDonalds. Att en liten sak kan få mig att få sån oro så att allt blir förstört är skit drygt. Fan hatar att sånna saker ska få förstöra en annars så bra dag. Men det är ju så mitt liv fungerar tyvärr, det går upp och ner hela tiden, mest ner tyvärr. Och många gången när jag haft en bra dag så är det nått som förstör natten :(




Jessica fick mig verkligen att tänka igår och det är kanske dags för mig att gå och träffa någon att prata. Underbara hon erbjöd sig faktiskt att följa med. (Tror jag kommer ta emot det erbjudandet) annars kommer jag inte våga. Det värsta är bara att jag då skulle ringa idag till min ena kontakt för att få hjälp med ett nummer till några jag har hört är bra. Då var hon borta hela dagen så jag får väl försöka igen imorgon. Om jag nu gör det. Jag fungerar ju tyvärr så att får jag ett nederlag när jag väl försöker ta itu med mitt liv så skiter jag i det bara för att jag blir frustrerad. Men Jessica kommer tvinga mig eller göra det åt mig annars så det är väl lika bra...
Måste ju verkligen prata med någon nu så jag orkar med livet och mina tankar....



Nä nu ska jag försöka tänka på det positiva som hänt idag och försöka få den braiga känslan i kroppen så jag kan somna och tänka på nått bra för en gångs skull....Dessutom är det ju DH ikväll och det är Alltid positivt!!! 

Rutin

Hatar rutiner just nu. Tyvärr så betyder det att jag hatar mitt liv just nu. Dock inte Natalie ABSOLUT INTE Natalie, henne kommer jag aldrig att hata, för hon är det bästa jag har. 

Men allt annat runt mig hatar jag just nu. Hatar att kliva upp på morgonen och göra mig och Natalie i ordning och lämna henne på dagis och åka och jobba. Hatar att sluta jobbet, hämta Natalie på dagis skynda sig hem och laga mat och inte hinna mysa med Natalie för att hon ska läggas tidigt för att orkar med dagen efter. Hatar att ligga vaken hela nätterna och bara tänka och gråta för att sedan gå upp som en zombie efter enstaka timmars sömn och börja om igen.

Måste verkligen ta itu med mitt liv och mina tankar innan jag går in i väggen. Men jag har inte tid att ta itu med mina tankar, när ska jag ha tid att prata om dom? Men jag vet att jag måste. Har verkligen gjort allt för att trycka bort dom i över 1½ år nu. Och det har gått bra så här långt. Men nu är det nog stopp. Vill så gärna kunna sätta mig ner med någon, vem som helst nästan och bara spotta ur mig allt och då menar jag verkligen ALLT. Det värsta är att ingen vet allt, det finns hemligheter kvar inom mig som jag inte har kunnat säga till nån. För jag skäms, jag skäms för att jag har utsatt mig för det och för att jag inte har sagt nått om det. Vet inte om jag skulle klara av att säga det. Men mitt huvud skriker varje kväll till mig att släppa ur mig allt. Prata och gråt hur mycket du vill så du mår bra sen. Men jag vill inte visa mig svag. Har gjort det en sån stor del av mitt liv så jag har bestämt mig för att aldrig vara svag igen. Jag är inte svag bara lite mindre stark ibland. Så ser jag på mitt liv ibland.

Men det är illa när jag sitter här och gråter bara av att skriva det här...Orkar inte kämpa mot tårarna längre. Så fort Natalie sover så kommer dom. Har slutat kämpa när det gäller vissa saker för jag vinner ändå inte...

En kul grej som hände idag var iaf att Natalie hade varit riktigt Busig på dagis idag. Hon och en kompis hade bestämt sig för att gå ut och leka. Problemet var bara att resten av avdelningen inte var med på dom notorna och inte heller kläderna för när fröken såg Natalie sitta på en gunghäst ute så hade Natalie enbart leggins och en kortärmad klänning på sig. Inte ens ett par strumpor. Och då är det alltså den 1 Nov idag. Hon hade berättat för fröken att det var kallt ute och hon frös jätte mycket. Men både hon och kompisen hade skrattat och tyckt att det var jätte kul. Aja Baja sa fröken och Mamma...

Nä nu ska jag nog ta telefonen och prata av mig lite, kanske tårarna slutar rinna lite tidigare....