Lycklig

Har dom senaste dagarna tänkt mycke på skillnaden på mitt liv nu och för 2 år sen. Eller egentligen kanske 1 år räcker. 

Alltså jag har mått dåligt så så länge. Men för för kanske 1½ år sedan så började jag tänka på ett annat sätt. Ville börja se framåt och inte tänka på allt skit som hänt. Visst gick det inte riktigt. Var svårt att glömma allt. Eller glömma är fel ord, mer lägga det bakom sig. Jag ville verkligen börja leva ett liv med Natalie och inte vara ledsen. 

Och mitt i allt detta så träffade jag Roger. Han gjorde verkligen så jag mådde så så bra!!!! Men jag hade inte riktigt läkt helt. Hade inte riktigt släppt allt. Detta gjorde att jag gjorde slut med den människa som faktiskt fick mig att må bra. IDIOTISKT jag vet!!!

Men samtidigt, när jag tänker tillbaka på dom månader det var slut mellan oss så var det mycke som hände. Jag gick igenom väldigt mycke känslor och minnen under sommaren som gjorde att jag mådde väldigt väldigt dåligt. Men ju mer jag gick igenom ju mer insåg jag att det var nått stort som fattades i mitt liv. Och det var Roger. Jag insåg att jag släppte honom för att inte såra honom med hur jag mådde men jag mådde så mycke bättre med honom. Hade bara svårt att visa mina känslor för honom. Jag kan inte påstå att jag är världsbäst på att visa känslor nu men fan så mycke bättre än då. Och jag kan känna mig som den lyckligaste tjejen på jorden som fick en till chans med honom, för han var det som saknades för att jag skulle må bra. Med det sagt så betyder inte det att Natalie inte får mig att vara lycklig, för det gör hon. Men den lycka jag pratar om är ömsesidig kärlek mellan två människor. Att kunna känna sådan kärlek och respekt för någon är svårt för mig att greppa. Ännu svårare är det att greppa att han älskar mig. 

(dom flesta som känner mig vet att jag inte har så bra självförtroende)

Kände bara att jag ville få ur mig det här :-)

Älskar dig Roger <3 <3 <3